De senaste dagarna har jag tagit det lugnt. Försökt att koppla bort tankarna på skulder för att få koppla av lite. Tyvärr är det så att tankarna återkommer innan man ska sova,och det är inte ovanligt att jag ligger sömnlös till 3-4 på natten. Det är nog mest det som är jobbigast med att vara skuldsatt,att man inte får någon ro.
Har i helgen varit med sonen och tittat på när han spelade i en fotbollscup. Alla öste beröm över honom och sa att han "var född fotbollsspelare". Känner mig så otroligt stolt över honom. Visst kostnaderna för att han spelar fotboll gör stora hål i plånboken,men det är värt varje krona. Jag har inte köpt kläder till mig själv sedan 2008 utan betalt avgifter för hans fotboll, och det har varit värt varenda krona, han verkligen älskar det.
Fick papper idag av KFM att de tagit emot min och makens skuldsaneringsansökningar och att man ska vända sig till dom om det sker några ändringar. Det känns bra. Det är på gång,även om det kan ta tid.
Jag tvivlar mycket starkt på att jag får skuldsanering,just eftersom jag är arbetslös och ganska ung (29 år) och de tänker kanske att "jag hinner få jobb och betala av det senare". Frågan är bara, hur motiverande känns det att få ett bra, välbetalt jobb så att de kan utmäta hela den lönen utan att skulderna blir betalda (det är bara räntorna som betalas och fortsätter ticka) och jag vägrar göda inkassobolagens feta plånböcker.
Skulle jag få skuldsanering skulle jag vara mer motiverad att få igång en bra karriär,jag skulle må bättre psykiskt och fysiskt och därmed inte vara till last för sjukvården (lider av magkatarr,IBS,paniksyndrom,migrän och frozen shoulders, allt detta sedan jag blev skuldsatt). Jag skulle kunna få ETT LIV. Inte behöva vänta på att få skuldsanering när jag är pensionär och då ha fått straffas ett helt liv för att allt gick åt pipan en gång.
Det återstår att se.
Denna månad kommer bli lite fattig. Jag blev arbetslös i mitten av mars, och fick inga inkomster denna månad förutom barnbidraget (a-kassan lär ju dröja....). mannens lön gick till alla räkningar,och så¨har vi fyllt frys,torrskåp och kyl. Sonen fyller år och han har fått lov att ha några kompisar här på glass. Dessutom kommer ju hela min familj hit för att gratta honom och då måste det ju bjudas på något. Så med de få kronorna som vi har kvar får läggas på bensin,sonens födelsedag och mjölk och frukt.Men jag tror vi kommer vara ganska luspanka den 10:e......
Ingen rolig månad alls, men nästa månad ser ljusare ut så det är bara att hålla ut och kämpa på!
26 apr. 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kom ihåg: orsak och verkan, finns inte i politikernas värld.
SvaraRaderaHoppas er skuldsdanering går igenom.