ÅNGEST

Har inte skrivit på ett tag nu. Har försökt koppla bort allt vad skulder heter och försökt njuta av sommaren. Men vädret blev dåligt, vi blev sjuka och nu sitter man här som vanligt utan pengar och tro på framtiden. Det är svårt att vara positiv ibland när allt går emot. Man tänker, när ska det bli min tur?

Letar jobb med ljus och lykta,men det har hittills bara resulterat i många intervjuer,inget jobb. Vi lever på småkronor och sms-lån. Helt fruktansvärt med sms-lån men vi har fått lov att ta ett varje månad och betala in det när pengarna trillar in och sen få ta det igen. Det är skamligt att göra det,men alternativet är att sitta utan mat.

Många nätter har jag haft ångest och grämt mig över hela situationen. VARFÖR var vi tvungna att starta upp det j-a företaget som visserligen försörjde oss i 3 år men som nu har skuldsatt oss i 5 år.

Jag ser på andra som har jobb,pengar,är skuldfria och kan handla mat utan att vända på kronorna,resa på semester.

Å ena sidan gör det mig deprimerad,å andra sidan sporrar det mig.

Jag ska fixa detta här!