Det går bra nu! Eller?

Kom just hem från en arbetsintervju. Jobbet jag VILL ha. Lönen ligger på 18500:- på 75%, jobbet ligger 5 minuters promenadväg från där jag bor.

Chefen sa att hon tyckte MYCKET om mig och ville presentera mig för kunden (bemanningsföretag). Hon skulle presentera mig och 2 st andra tjejer,men jag har förhoppningar!

Finns bara 2 saker som kan sänka mig:

1. Chefen tog mitt personnummer. Min tanke var: Åh nej ska hon ta UC? Hon nämnde ingenting om detta,men varför tog hon annars mitt personnummer? FAN!!!!!!

2. Man måste ha körkort. Jag har bara uppkörningen kvar,men det kostar 1100 att köra upp,pengar jag inte har nu.Men jag får försöka skaka fram detta och köra upp ASAP. Det var dock inte ett jätteproblem eftersom det var på G :)

Tar hon UC är jag RÖKT,och då kommer det kännas som ett hån att jag var sååå nära att få det bästa jobbet för mig och jag kommer antagligen hamna i djup depression då.

Detta jobb skulle vara vår räddning från ekonomisk MISÄR. Jag skulle även kunna betala av på skulder alt. söka SKUSAN.

Frågan är bara hur mycket KFM vill ha från min lön i utmätning när de får nys på att jag har inkomst.

Jag vågar inte vara hoppfull och glad,det går alltid emot mig,men lite glad är jag :)

Den som har han har? Valet 2010

Rött eller blått? Det är stora frågan.Det är inte självklart längre vem som kommer vinna valet i år. Blir inte förvånad om det blir blått igen med en liten touch av Sverigedemokraterna.Läskigt! Har det blivit så dåligt i Sverige att man känner sig så desperat att man måste rösta på Sverigedemokraterna?

Min stora fråga är, vilket parti arbetar för de som inte HAR.Det känns ju väldigt mycket som att de blå har arbetat dessa 4 år med att öka på pengarna i sina plånböcker och fått altanbygget billigare. Visst det är klart det ska löna sig att arbeta,men ska det vara på bekostnad av de som INTE har?

Ska de vara så att de som HAR ska få MER och de som inte har ska få MINDRE? Att det har blivit sämre för de som inte har kan jag själv intyga.Har hört många tragiska livsöden de senaste åren. Ingen A-kassa.Ingen sjukpenning (Cancer?Ut och jobba med dig!)inget bidrag,INGENTING.

Är det rätt?

Även fast mitt förtroende för Mona och de röda inte är på topp så känns det bara mer klarare och klarare för varje dag att min röst blir röd.

Även när jag får ett jobb och inkomst,och även när jag blir skuldfri betalar jag gärna lite extra varje månad för att de som INTE har ska FÅ. Vet inte,kanske bara jag som är dum och naiv. De är väl de med störst ego och "mitt är mitt" mentalitet som har mest.

PS. Kämpar på här,vänder redan kronor fast månaden inte är slut ens. Säljer gamla barnkläder på Tradera för att få ihop mjölkpengar.Men jobb är i sikte,och jag HOPPAS jag får det.DS