Van att kriga med livet!

Jag är så van att alltid behöva kriga med livet, men fortfarande går allt bara bra. Jag mår jättebra,det känns toppen på jobbet,kärleken spirar mellan mig och mannen och barnen är snälla (nåja....) Vi har pengar så vi klarar oss och lite till :)

Jag är dock inte helt off-guard, beredd på strid som alltid. Inser ju att fast jag fått inledande skusan så kan det ju bli ett avslag.Men då får jag ta det då. Det är inte hela världen ändå.Varje dag läser man om död,mord,svält,krig.....Jag blir så illa berörd av det och tackar för att mitt minsta problem är att jag har skulder till kronkalle. Visst man ska inte förringa sina egna problem men ibland känns det bara så att man ändå ska vara tacksam för det man har.

Jag har även börjat med att försöka älska alla. Jag har tidigare stört oh irriterat mig på människor i min omgivning och nästan låtit deras energi sluka mig totalt. Men nu har jag börjat ta mig till dessa personer och istället för att visa dom agg har jag börjat visa dom kärlek och omtanke. Försökt tänka att det finns säkert orsaker bakom deras beteenden!!! Detta har gjort att jag mår så mycket bättre nu när dessa personer faktiskt är genuint trevliga tillbaka och jag har 100% energi kvar och mår bättre!

Någonting att tänka på kanske?

Väntar fortfarande på svar från skusan,mitt namn e med i P&I tidningen och jag har skickat in lönespec för mig och maken...Så nu e det bara att se...Tänker lite extra på er som också väntar på besked!

Kram!