Känner att en depression är på väg. Det är den 27:e, vi har precis betalat räkningarna (varav 2 som vi inte kunde betala) och vi har 200:- kvar. Vi har lyckats trolla de senaste månaderna,men nu känns det ganska kört. Min make tar åt sig och känner att det är hans fel,för han ska ju "kunna försörja familjen". Har förklarat att det faktiskt är JAG som inte får pengar,han jobbar ju och får lön....Inte hans fel!!
Det känns bara hopplöst nu.Kalasinbjudningar droppar in till barnen, de ska halloween fester på skolan (dvs man måste köpa halloweenkläder). Min mamma fyller år och syrrorna ska ordna kalas och skicka ett mejl att alla ska lägga 300:- för detta.
Vi har mat i frysen/kylen så vi klarar en vecka kanske. Hur ska vi kunna göra allt detta med 200:-?
Har inte fått svar om jobbet,oavsett vad svaret blir så hjälper det ju inte mig just NU. Ska jag börja jobba om 1-2 veckor så måste jag köpa busskort också.
Jag orkar bara inte.
Ringde läkaren idag och bokade tid,hon hade bara först om en månad. Slutade med antidepp medicin i januari men känner att jag behöver ta den igen för att undvika total depression.
Det känns bara inte hoppfullt längre,för om man bara kämpar och kämpar men ALDRIG får resultat,då känns det ganska meningslöst tillslut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
hej!
SvaraRaderaFör det första,300kr för ett kalas till din mamma? när man fyller år brukar man själv bjuda på kaffe/kaka!
Hur mycket fyller din mamma? och ÄNNU viktigare,hur många är ni som ska lägga 300kr var? du skriver syrrorna alltså 2st förutom dig,kalas för 900kr MINST alltså??
jösta petter! jag hade totalvägrat!
och har man inga pengar så har man inte vad ska man göra??
det finns så mycket måsten "därute" som man får lära sig att borstse ifrån för att själv må bra,jag vet jag har både depression och ångest...
Ett måste som jag jagas av varje år är födelsedagar/julklapar så nu sa jag ifrån! alla har andå allt och vi är vuxna!
ett kort+en trisslot får banne mig räcka när det är jämna år! jul då skiter vi i klappar och bara umgås och äter gott!
Hej! Jag har bara läst några inlägg i din blogg och sitter nu med tårar i ögonen. Kämpa på!
SvaraRaderaLäste oxå i föregående nlägg att ni fått avslag på skuldsanering,ja ni har ju ALLDELES för LITE skulder för att få skuldsanering,ni har ju "bara" 250.000kr,hur hårt det än kan låta så räknar de med att det kan man betala av under en livstid.
SvaraRaderaDetta lärde jag mig när mitt ex fick avslag på skuldsanering på 400.000kr.(även det var för lite nämligen)
hittade detta:
SvaraRaderahttp://www.dagensjuridik.se/2010/10/hd-uttalar-sig-om-skuldsanering
Först vill jag bara säga att JAG FICK JOBBET!!!!!!!! Helt j-a underbart! Så det blev reslutat iallafall! Det hjälper ju inget just nu,men jag vet att jag får min första lön i december så det känns toppen!
SvaraRaderaMin mamma fyller jämt,därav en liten dyrare present.Hon är verkligen värd det.Annars brukar jag inte köpa något speciellt till vuxna som fyller år heller.Pratade dock med ena syrran och hon lägger ut för mig,det var inga problem alls. Men absolut man måste kunna säga "nej" när det inte går absolut!
Vi har inte bara 250.000:- utan JAG personligen har 250.000:-, min make har nästan 500.000:-. Han fick inte avslag pga summa eller dyl utan pga att jag inte har (hade) jobb/inkomst och endast därför. Jag har inte sökt skusan själv ännu.
Tack för peppet och länken!
Vi fortsätter kämpa på?
Hejja Anyday! Vad roligt att du fick jobbet! Även om det inte är någon ljusning just nu i pengafrågan, så ger det ju dig en vetskap om att det snart blir lite bättre! Varje krona räknas ju, så är det ju.
SvaraRaderaJag har läst din blogg under någon vecka, och jag är mycket imponerad av att du trots allt håller näsan över ytan. Trots en förskräckligt tuff situation!
Kram och kram igen!
HURRA!GRATTIS TILL JOBBET!!!!!
SvaraRaderaDet gäller att aldrig ge upp...
Tack för peppet! :D
SvaraRaderaDet är ju så,man får inte ge upp!
Även om det är tufft just nu idag,så känns det bra att man vet att det kommer ljusna snart iallafall!!!!
TACK :)